Dessa anläggningars primära roll är att hantera olika former av störningar som uppstår i elsystemet. Det kan handla om att en överföringskabel plötsligt slutar fungera eller att ett kraftverk oväntat förlorar produktionsförmåga, vilket resulterar i ett stort effektbortfall, vilket i sin tur sänker frekvensen i elsystemet.
Gasturbiner - kraft i ständig beredskap
Uniper Sverige har nio gasturbiner som ingår i Svenska kraftnäts resurser för att hantera överlaster. Här har gasturbinerna en viktig funktion för svensk försörjningstrygghet genom att lindra konsekvenserna av oväntade händelser i elsystemet, och därmed förhindra större fel som kan uppstå om elsystemet skulle köras utanför uppsatta driftparametrar.
Normalt sett körs gasturbinerna bara korta stunder, och den årliga drifttiden är kort. Gasturbinerna kan leverera även andra stödtjänster som bidrar till att trygga elförsörjningen, exempelvis automatisk frekvensreglering.
Gasturbinerna byggdes på sjuttiotalet, med undantag för den största gasturbinen i Halmstad som togs i drift 1993. Stora investeringar har gjorts för högre effekt, bättre verkningsgrad och minskade utsläpp - allt för att säkerställa leveransen av kraft i extrema situationer.
Gasturbiner redo att köra på förnybart
Gasturbinerna i Malmö är först ut att konvertera till det förnybara bränslet HVO i den svenska störningsreserven. HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja och är ett förnybart bränsle som framställs av bland annat avfall, vegetabiliska oljor och restprodukter från livsmedelsindustrin. Arbete för att konvertera även de övriga anläggningarna pågår.
Gasturbinerna är snabba i starten
En stor fördel med gasturbiner är att de kan starta snabbt. Det tar mellan 3 till 15 minuter för Unipers nio gasturbiner att nå full effekt, beroende på typ och storlek. Snabbheten är avgörande. Detta för att påverkan på elsystemet som helhet ska bli så liten som möjligt.
En gasturbin som har konstruerats och byggts för elproduktion kallas industrigasturbin. Man kan också utnyttja jetmotorer av samma typ som används i flygplan och koppla dessa till en turbin och generator. Sådana gasturbiner kallas flygderivat och har särskilt kort starttid.
Våra gasturbiner kan startas genom fjärrstyrning från centrala kontrollrum. De är placerade runt om i södra Sverige och har en sammanlagd effekt på drygt 500 MW.
Så här producerar en gasturbin el
Luft och förbränningsgaser driver en gasturbin. Det är också härifrån namnet gasturbin kommer, och inte från det bränsle man använder – gasturbiner drivs oftast med olja. Huvuddelarna i en gasturbin är kompressor, brännkammare och turbin.
- Kompressorn suger in och höjer trycket på förbränningsluften, som sedan strömmar till brännkamrarna.
- Lättolja sprutas in i brännkamrarna och antänds.
- De heta förbränningsgaserna driver en turbin.
- Turbinen driver dels kompressorn, dels en elgenerator.
- Elgeneratorn matar ut el på elnätet.
Gasturbinerna och miljön
Gasturbinverksamheten är certifierad enligt ISO 14001, en internationell standard som talar om hur ett företag bör arbeta för att ha ett strukturerat miljöarbete. Har du frågor kring vår miljöpolicy eller våra miljömål är du välkommen att kontakta oss på oresundsverket@uniper.energy.
Våra gasturbiner drivs på ett sätt som ger lägsta möjliga utsläpp för den här typen av kraftverk. Extremt lågsvavlig eldningsolja ger låga svavelutsläpp. Vi har också investerat i vatteninsprutning i de äldre industrigasturbinerna. Genom att vatten sprutas in i brännkamrarna vid förbränning minskar utsläppen av kväveoxider kraftigt.
I Halmstadverket, som har den nyaste och största gasturbinen, har ett förbränningssystem utvecklats som ger låga utsläpp av kväveoxider även utan vatteninsprutning.
Lågsvavligt bränsle och förbränningssystem som ger låga kväveoxidutsläpp gör i kombination med de korta drifttiderna att de sammanlagda utsläppen per år blir mycket låga.
Utöver detta pågår som beskrivs ovan ett konverteringsarbete av samtliga Unipers Svenska gasturbiner som ingår som resurser för att hantera överlaster.
Om biobränslen och dess ursprung
Enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen ska Uniper informera sina konsumenter om vilka typer av biobränslen som används för produktion av värme, el och kyla samt dess ursprung. Informationen baseras på de uppgifter som lämnas i den årliga rapporteringen till Energimyndigheten.
Uppgifterna nedan är förbrukade flytande biobränslen och dess ursprung vid våra gasturbiner i Malmö samt vid Karlshamnsverket under 2024.
Ursprungsland |
Andel (totalt: 172,8 Växthusgasutsläpp gCO2e/MJ) |
|---|---|
Belgien |
14,70% |
Frankrike |
35,39% |
Nederländerna |
12,09% |
Storbritannien |
5,29% |
Sverige |
16,38% |
Thailand |
1,24% |
Tyskland |
14,91% |
Relaterat innehåll
Mycket av det vi gör dagligdags, och som driver tillväxt i vår ekonomi, är beroende av att vi har tillgång till el. Men vad är det som gör att alla våra industriella processer kan pågå samtidigt, och att vi kan ta oss till jobbet på klimatsmart sätt?
När elproduktionen svänger, gör priserna det också. Flexibla lösningar i elsystemet skapar stabilitet och möjliggör samhällets omställning till en fossilfri framtid.
Effektreserven är en resurs som Svenska kraftnät har i beredskap i händelse av att det skulle uppstå elbrist i Sverige. Under vinterperioden ingår Karlshamnsverket i Svenska kraftnäts effektreserv. Kraftverket kan också leverera andra stödtjänster som bidrar till att trygga elförsörjningen.